Mer rörelse och variation på kontoret! Det är sjukgymnasten och ergonomen Tone Petrelius recept för att minska skador orsakade av arbete framför skärmar. ”Sitter du stilla i en timme har du suttit för länge.” slår hon fast.
Tone Petrelius, sjukgymnast och ergonom
Sida 1—–
Mer rörelse och variation på kontoret!
Varannan person får ont i nacke, skuldror eller arm på grund av jobbet. Bland kvinnorna är andelen så hög som två av tre. Det visar en undersökning som tidningen Kollega har gjort bland fackförbundet Unionens medlemmar. Men endast 40 procent uppger att de har fått hjälp av arbetsgivaren. Samtidigt förändras kontorsmiljöerna snabbt.
Idag talas det om aktivitetsbaserad design snarare än öppna kontorslandskap när arkitekter designar nya kontor. Tanken är att medarbetarna ska flytta mellan olika platser beroende på arbetsuppgiften, snarare än att ha en fast arbetsplats där allt arbete utförs. De egna arbetsplatserna minskar och de gemensamma mötesutrymmena ökar. Det här är en utveckling som Tone Petrelius följer med stort intresse.
– Hjälpmedel är bra, men de är delar i en helhet. Grunden är att få in mer rörelse och variation på kontoren. Sitter du låst hur länge som helst i en position, vilket för mig är mer än 20 minuter, då får du lätt ont i nacken till exempel.
” Grunden är att få in mer rörelse och variation på kontoren.”
De viktigaste hjälpmedlen
Utöver rörelse i form av att medarbetarna behöver ta en naturlig promenad till skrivaren en bit bort, eller helt byta arbetsplats inför en annan arbetsuppgift, är det mängder av faktorer som styr vårt välmående på ett kontor. Inredning, belysning, rumsutformning, temperatur och akustik är bara några parametrar att ta hänsyn till. Ergonomi är givetvis ett viktigt område. Tone Petrelius listar de viktigaste ergonomiska hjälpmedlen att tänka på:
1. En bra stol som du lätt kan ställa in och ställa om, med ett reglerbart underarmstöd.
2. Ett höj- och sänkbart bord så att du enkelt kan byta ställning ofta, helst var 20:e minut.
3. En god belysning.
4. Ett handlovstöd inbyggt i styrdonet.
Därför får du musarm
Det vanligaste styrdonet är en mus. En traditionell mus som styrs med ena handen ökar risken för en ensidig och snedbelastande arbetsställning. ”Musen hamnar ofta på sidan vilket leder till en ogynnsam vridning av axeln, plus att du måste sträcka dig mot musen. Det är inte bra för hållningen,” förklarar Tone Petrelius. ”En vanlig mus låser dessutom upp ena armen. Ofta sitter du beredd med handen på musen och pekfingret lite i luften, utan att tänka på det. Det leder till att du blir trött från handleden till underarmen vidare hela vägen upp i axeln. Det är ett klassiskt tecken på musarm.”
Tone följde datoriseringen
Tone Petrelius började sin yrkesbana redan 1971 som privatpraktiserande sjukgymnast och behandlade individer med belastningsbesvär av olika slag: ”Jag tyckte jag uppnådde bra resultat. Men folk kom ju tillbaka hela tiden!” Ofta återkom de med samma typ av besvär. Tone förstod att lösningen på patienternas problem låg i att förändra arbetsplatserna. 1974 började hon som företagssjukgymnast på Folksam och kunde följa hela datoriseringen. ”Balansen mellan att förebygga och behandla förändrades och vi gick mot mer förebyggande åtgärder.”
I begynnelsen var kortkommandot
Efter att ha varit med att bygga upp Statshälsan, som senare blev Previa, fortsatte Tone Petrelius 1997 till TCO Development som bland annat certifierar bildskärmar utifrån arbetsmiljö, hållbarhet och miljö. Kontoren hade nu helt förändrats, från fasta arbetsplatser i enskilda rum med skrivmaskiner till öppna landskap med individuella datorer och skärmar på varje arbetsplats. ”Från början styrde du arbetet på skärmen enbart med tangentbordet via kortkommandon. När musen kom var den ett bra hjälpmedel som ökade variationen och du kunde utföra mer finmotoriska rörelser. Men den blev snabbt dominant.”—-
Sida 2
”Sitter du låst i en position i mer än 20 minuter får du lätt ont i nacken.”
Symmetriskt styrdon för båda händerna
Musarm blev ett allt vanligare och större problem. Nu utvecklades det symmetriska styrdonet som ett alternativ med en helt annan utgångspunkt än den vanliga musen: du ska kunna styra arbetet på skärmen med båda händer och med fri och balanserad kroppsställning. ”Ett symmetriskt styrdon ger dig variation i förhållande till tangentbordet. Allt går snabbare och lättare. Idag finns mängder av ergonomiska hjälpmedel.” Men Tone Petrelius höjer ett varningens finger mot att sätta alltför stor tilltro till och belamra arbetsplatsen med hjälpmedel av olika slag. ”Det kanske inte är ett handledsstöd medarbetaren behöver, utan mer varierade arbetsuppgifter och mer rörelse under arbetsdagen.”
Mobil teknik ökar tempot
Dagens kontor håller på att förändras i grunden tack vare all mobil teknik. Idag har de flesta smarta telefoner, bärbara datorer, plattor, trådlösa uppkopplingar och molnbaserade servertjänster som gör att medarbetare i princip kan arbeta var som helst, när som helst. Det gynnar en mer rörlig arbetsmiljö, men kan skapa andra ergonomiska problem. ”Allt går fortare och lättare, vilket leder till att vi hinner mer och förväntas utföra mer på samma tid. Det skapar stress som kan leda till trötthet och fysiska spänningar i kroppen,” säger Tone Petrelius.
Den egna arbetsplatsen blir mindre vanlig, medarbetarna allt mer mobila. Det gör att även behovet av ergonomiska hjälpmedel minskar. Men ett symmetriskt styrdon underlättar, menar Tone Petrelius: ”Om du har ett bra tangentbord som du kopplar till din mobila enhet, då är det också en god idé att koppla på ett symmetriskt styrdon. Du behöver det om du jobbar en längre tid vid en mobil enhet. En halvtimme i samma ställning är lång tid.”
5 tips om du har ergonomiska besvär:
- Prata med din närmaste chef. Hen har ansvaret för din arbetsmiljö.
- Kontakta företagshälsovården för att få en analys och översyn av din arbetsplats.
- Om du är egenföretagare, besök Arbetsmiljöverkets webbplats. Här finns många tips och råd.
- Kontakta en optiker som är insatt i arbetsrelaterade problem och som kan ge råd om du behöver synhjälpmedel för datorarbete.
- Du måste själv vara motiverad att använda de hjälpmedel som finns. Ett höj- och sänkbart bord som inte används är till ingen nytta.