Vad kostar sjukskrivningen?

Kostnaden för sjukskrivning i Sverige är 65 miljarder kronor per år, enligt en undersökning från Skandia. Resultatet är beräknat på år 2020, alltså innan coronapandemin som enligt artikelförfattarna förväntas leda till ökad psykisk ohälsa och ytterligare spä på kostnaderna.

Förebyggande åtgärder som minskar risken för ohälsa skulle kunna spara samhället drygt 21 miljarder kronor, och det behöver inte vara så svårt. Allt som behövs för att jobba förebyggande är ett proaktivt och målinriktat arbetssätt för att minska sjukfrånvaron.

I den här texten tittar vi närmare på hur du kan arbeta för att minska sjukskrivningarna.

Priset på sjukfrånvaro

Kostnader kopplade till sjukfrånvaro – direkta och indirekta

När en anställd sjukanmäler sig innebär det en kostnad för företaget, vare sig det gäller en enstaka dag eller en längre period. När man beräknar kostnaden för sjukfrånvaro räcker det inte med att bara titta på lönekostnaderna, det finns också flera indirekta kostnader att ta med i beräkningen.

Det kan handla om minskad produktivitet innan, under och efter sjukskrivning. Under själva sjukskrivningen ska du även ta hänsyn till övertidsersättning till övriga anställda, kostnad för rekrytering av ersättare mm.

Läs också: Allt du behöver veta om sjukskrivningar i Sverige.

Den direkta kostnaden för sjukskrivning

Arbetsgivaren betalar sjuklön i högst 14 dagar. Medarbetare som är sjuka längre än så, kan ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Efter sju dagar måste medarbetaren lämna in ett intyg från läkare eller tandläkare som beskriver medarbetarens nedsatta arbetsförmåga. Arbetsgivaren har dock inte rätt att få veta av vilken anledning medarbetarens arbetsförmåga är nedsatt.

Källa: Försäkringskassan

Kostnader

Att beräkna kostnaden för sjukfrånvaro: Direkta kostnader

Lönekostnaderna – den direkta kostnaden för sjukfrånvaro – är relativt lätta att beräkna. Därmed är det också lätt att på ett ungefär säga vad ett företag kan spara om de lyckas få ner sjukfrånvaron.

Vi gör ett exempel där vi utgår från den svenska medianlönen på 32 400 kronor.

Låt oss anta att en medarbetare är sjuk sex dagar varje år, detta innebär en sjukfrånvaro på 2,4 %, det motsvarar direkta lönekostnader på 9331 per år

((32 400 x 12 )/100) x 2,4 = 9331

Om ett företag har 100 anställda som har samma genomsnitt, uppgår den årliga direkta sjukskrivningskostnaderna till 933120 kronor

100 x 9331 = 933120

Om arbetsgivare lyckas minska sjukfrånvaron för den genomsnittliga anställde från sex dagar till fem dagar per år innebär det automatiskt en betydande kostnadsbesparing.

Fem dagars sjukfrånvaro per år motsvarar 2 % sjukfrånvaro. Då blir den årliga kostnaden per anställd 7776:

((32 400 x 12)/100) x 2 = 7776

För arbetsgivare innebär detta en årlig kostnad på 777600

100 x 7776 = 777600

I grova siffror är detta en årlig besparing på nästan 155520 kronor.

933120 – 777600 = 155520

Indirekta kostnader för sjukskrivning

De indirekta kostnaderna för sjukskrivning – de dolda kostnaderna – täcker en mängd olika faktorer:

  • Den tid det tar för en ersättare att lära sig en ny roll och bli produktiv
  • Den möjliga minskningen av service och produktkvalitet
  • Minskad effektivitet i teamet
  • Förlusten av affärer och – eventuellt – rykte
  • Kostnaden för att rekrytera ersättare
  • Resurserna som täcker utbildning och stöd till övrig personal.
  • Kostnaden för övertid som kan gälla för kollegor att täcka
  • Tid som chefen ägnar åt att hålla olika möten och diskussioner kring sjukfrånvaro samt förbereda nya och tidigare kollegor på förändringar.

Källa: Prevent

Kostnader

Att beräkna kostnaden för sjukfrånvaro: Indirekta kostnader

En stor del av de indirekta kostnaderna för sjukfrånvaro är svåra att prissätta och det är svårt att få en överblick över alla indirekta kostnader.

Nedan ger vi några exempel på några indirekta utgifter för ett genomsnittligt företag som har en anställd som blir sjukskriven.

Exempel #1 – “den billiga”: Minskad effektivitet i laget
När en medarbetare är sjukskriven kan produktiviteten gå ner och det innebär ökat tryck på resten av teamet. Detta är ofta fallet vid långtidssjukskrivningar. Det kan direkt påverka de anställdas humör och deras möjlighet att göra sitt jobb.

Låt oss anta att en medarbetare blir långvarig sjukskrivning och kollegan, ​​som tjänar ungefär 200 kronor i timmen, blir mentalt påverkad och därmed mindre produktiv. Om vi räknar med ett produktivitetstapp på 10 procent under två månader innebär det en förlust för arbetsgivaren på 6400 kronor.

(32000 kronor x 2) – 10 % = 6400 kronor

10 % av månadslönen under två månader

Exempel #2 – “den kostsamma”: Inklusive de resurser som lagts ner för att hitta en ersättare för den sjukskrivna:
När en medarbetare blir långtidssjukskriven behöver någon i högre position, med högre lön, leta efter en tillfälliga ersättare. Att hitta nya anställda tar mycket tid i anspråk.

Låt säga att chefen som ansvarar för rekryteringen tjänar 50 000 kronor i månaden, alltså 312,5 kronor i timmen, i det exemplet blir kostnaderna som nedan:

Uppgift Timmar Kostnad i kronor
Skriva en annons
1 timme
312,5 kr
Gå igenom ansökningar
3 timmar
937,5 kr
Välja kandidater till intervju
4 timmar
1250 kr
Arbetsintervjuer
9 timmar(1,5 timmar x 6 kandidater)
2812,5 kr
Välja vilka som går vidare till en andra runda intervjuer
3 timmar
937,5 kr
Hålla ytterligare en runda intervjuer med chefskollega
9 timmar(1,5 timmar x 2 chefer x 3 kandidater)
2812,5 kr
Löneförhandla och ta fram kontrakt för nyanställning
4 timmar
1250 kr
Introduktion för den nyanställde
8 timmar
2500 kr
Total
41 timmar
12812,5

Så när du frågar dig själv, “vad är kostnaden för sjukskrivning?” måste det totala beloppet alltid beaktas, eftersom det kan belysa vikten av att minska sjuktimmarna – både ur ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv.

Kostnader

Kostnader kopplade till muskuloskeletala besvär

Muskuloskeletala besvär är bland de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivningar tätt följt av stress och depression. Det muskuloskeletala systemet består av muskler, bindväv, senor, ligament, skelett och kroppens nervsystem.

Om du som arbetsgivare är proaktiv och anstränger dig för att öka dina medarbetares välbefinnande har du stora möjligheter att minska kostnaderna för sjukfrånvaro.

Vid kontorsarbete kan det handla om att införskaffa ergonomiskt kontorsmaterial som datormöss, tangentbord och kontorsstolar. Du kan lära dig mer om att komma igång med vår artikel om kontorsergonomi.

Få ner sjukskrivningen

Vad kan jag göra för att minska sjukfrånvaron i mitt företag?

Om du vill minska sjukfrånvaron i ditt företag finns det många saker du kan göra. Börja med att se över företagets systematiska arbetsmiljöarbete (SAM) och skapa processer som hjälper dig att få en överblick över arbetsmiljön.

Ett skäl till sjukskrivning är musarm, en skada som kan förebyggas med hjälp av ergonomiska datormöss och tangentbord. Vi har samlat mycket information om hur du kan anpassa kontorsarbetet och det kan du läsa mer om i den här artikeln.

Prova gratis i 14 dagar

Prova en RollerMouse som förebygger och minskar smärta och obehag i nacke, axlar, armar och händer.
Välj mellan RollerMouse och Unimouse.