Karpaltunnelsyndrom

Vad är karpaltunnelsyndrom?

Karpaltunnelsyndrom förekommer hos 5 procent av den vuxna befolkningen i Europa. Kvinnor drabbas lite oftare än män och risken att drabbas blir större med åldern samt vid graviditet.

På den här sidan hjälper vi dig som lider av karpaltunnelsyndrom och dig som vill undvika att drabbas. Vi ger dig kunskap om diagnosen, behandling och goda råd som kan förebygga skada.

Karpaltunnelsyndrom – symtom

– Smärta, stickningar och domningar i fingrar – oftast i långfinger och pekfinger
– Minskad känsel handen (tumme, pekfinger, långfinger, halvan av ringfingret närmast långfingret och delar av handflatan)
– Minskad kraft i handens muskler, speciellt vid tummen
– Ont i tummen
– Symtom blir värre på natten eller när armen hålls stilla
– Svårigheter att hantera små föremål, som mynt (på grund av minskad känsel)
– Minskad kraft i fingrarna

Källa: Vårdguiden

Symtom på karpaltunnelsyndrom att vara vaksam på
Vissa symtom på karpaltunnelsyndrom går att leva med, och därför tenderar många att skjuta upp undersökning eller låter bli att göra något åt ​​problemen. Om du upplever konstant nedsatt känsel bör du göra något omedelbart, eftersom att det kan vara ett tecken på att nerven är mycket klämd. Utan behandling kan det orsaka bestående skador som inte kan åtgärdas med en operation.

Källa: Vårdguiden

person with bad wrist pain wearing a brace

Hur diagnostiseras karpaltunnelsyndrom?

Karpaltunnelsyndrom kan undersökas med Phalens test: Om du böjer handleden kraftigt i 30-60 sekunder ökar trycket på medianusnerven och om du lider av karpaltunnelsyndrom kommer du då känna en domnande känsla. Det kan också finnas smärta som strålar upp i underarmen. Avsluta testet när du känner domningar eller obehag.

Hos läkaren ställs diagnosen utifrån de symtom du själv beskriver och ofta remitteras du till specialist om tillståndet är så allvarligt att det kan vara aktuellt med en operation.

blank white photo

Hur får man karpaltunnelsyndrom?

Om utrymmet i karpaltunneln blir för trångt kommer medianusnerven, som löper genom karpaltunneln, i kläm. Om detta händer kan irritation eller smärta uppstå, vilket gör att du får ont i fingrarna och inte kan använda handen normalt. Denna störning kallas karpaltunnelsyndrom.

Det finns många anledningar till att utrymmet i karpaltunneln blir för trångt. Den vanligaste orsaken till karpaltunnelsyndrom är inflammation i handleden. Inflammationen kan orsaka svullnad, vilket ökar trycket på nerven.

Orsaken till inflammationen är ofta oklar, vilket såklart kan vara väldigt frustrerande. Överbelastning av senan eller ledgångsreumatism är två möjliga orsaker till inflammation.

female office worker working in front of a laptop

Orsaker till karpaltunnelsyndrom

– Senhinnorna runt böjsenorna är svullna på grund av en inflammation.
– Du har en inflammatorisk eller reumatisk ledsjukdom i handlovens leder, vilket gör att mjukdelarna i kanalen svullnar.
– Vätska har samlats i kroppen på grund av graviditet eller andra hormonförändringar.
– Du har, eller har haft, en svullnad i kanalen i samband med skador på mjukdelarna eller benbrott i handleden.

Källa: Vårdguiden

in a meeting room three people are gathered smiling

Karpaltunnelsyndrom kan i princip erkännas som en arbetsskada om du har varit utsatt för arbetsbelastning som bedömts utlösa karpaltunnelsyndrom. Det är en läkare som ansvarar för bedömningen.

Källa: Arbetsmiljöverket

Karpaltunnelsyndrom på jobbet

Det finns en ökad risk att utveckla karpaltunnelsyndrom om du utför arbetsuppgifter som involverar en kombination av kraft och upprepning.
– Det finns en ökad risk om du jobbar med hand/arm vibrationer
– Det finns vissa bevis för att arbete med ihållande utsträckt eller böjd handledsposition kan spela en roll
– Det är osäkert om datorarbete är förknippat med en ökad risk för att drabbas Källa: Arbetsmiljöverket

Källa: Arbetsmiljöverket, Vårdguiden

blank white photo

Hur behandlar man karpaltunnelsyndrom?

1. Avlastning
Inledningsvis består behandlingen av lindring och avlastning. Undvik eller dra ner på rörelse. Fixera din handled med en handledsskena, så att irritationen minskar. Dessutom kan viktminskning och att sluta röka ha en positiv effekt. Titta även på förutsättningarna för ditt arbete. Om dessa inte går att förbättra med hjälpmedel kan arbetsrotation vara en lösning. Se mer i avsnittet “Förebyggande”.

2. Kortisoninjektion
Har en antiinflammatorisk effekt.

3. Operation
Vid långvarig irritation där det första och andra steget i behandlingen inte fungerar är operation för karpaltunnelsyndrom ett alternativ. Det är upp till patienten att själv avgöra om störningen är tillräckligt besvärande för att motivera en operation.

Källa: Vårdguiden

Operation vid karpaltunnelsyndrom
– Själva operationen görs med öppen kirurgi eller med hjälp av titthålskirurgi.
– Varaktighet: 15 minuter
– Du är vaken under operationen men får bedövning
– Förlopp: Läkaren delar senbandet så att karpaltunneln blir bredare och nerven får bättre utrymme.

Källa: Vårdguiden

person with wrist pain grabbing their own wrist

Hur förebygger man karpaltunnelsyndrom?

Du kan minska risken att utveckla karpaltunnelsyndrom genom att vara uppmärksam på tidiga symtom och skapa god ergonomiska förutsättningar på din arbetsplats så långt det är möjligt.

Om problemen beror på arbetssituationen bör du undersöka om det finns hjälpmedel som kan ha en lindrande effekt som är skonsamma för din kropp.

Om du arbetar på kontor och sitter många timmar framför datorn är det bra att undersöka vilken arbetsställning som bäst passar din kropp. Kanske behöver din datormus och ditt tangentbord anpassas så att du slipper onödiga påfrestningar.

Om du arbetar med hand-arm vibrerande verktyg är det viktigt att användningstiderna följs.

blank white photo